En reviderad version av ELEV-metoden
Vilken är målsättningen med att utvärdera lärande? ELEV:s (Enterprise Learning Evaluation of Value) svar är dels att förbättra värdet av lärande som direkt stödjer organisationens verksamhet, dels att öka effektiviteten i lärandet och dels, vilket själva namnet beskriver och som är det tredje fenomenet modellen fokuserar på, nämligen att individen, alltså den studerande står i centrum.
Utgångspunkten för ELEV är en Lärandeportfölj som innehåller tre fack, grundkompetens, on demand lärande och projektdrivet lärande. Värdeskapandets drivkraft utgår således från vilken typ av lärande det handlar om. Detta resulterar i tre former av analys för utvärdering av ROI (return of investment) för utbildningssatsningar.
ELEV- metodens tre grundkomponenter
Grundkompetensutveckling
Utmärkande för denna kategori är att värdeskapandet utgår från generell kompetensutveckling. Dess ena kärna är själva utbildningsresultatet, vars mätprecision har förbättrats radikalt genom introduktionen av eLearning och dess läraradministrationsmoduler. Den andra kärnpunkten är beteende och agerande som kan hänföras till utfallet av utbildningssatsningen, liksom möjlighet att jämföra utbildningsresultat och nytt beteende. Frågorna för utvärderingen blir då: uppnåddes målet med utbildningen, alltså de väldefinierade kompetensnivåerna? Hur förändrade detta beteendet/agerandet i organisationen? Observation, intervjuer och diskussion är fungerande metoder för att få svar på den sista frågan.
Lärande – on demand
Ett begrepp som ofta följer on demand är just in time, med andra ord behovsinriktade insatser när en ny situation uppstår. Vid sidan av att tillgodose individens specifika utbildningsbehov vid givna tillfällen (t ex när hon har fått nya arbetsuppgifter) är också omvärldsförändringar och det behov av nya kunskaper dessa medför grunden för utbildningssatsningarna. Hela lärprocessen är individanpassad.
Ett stort problem är att hitta en korrekt utvärderingsmetod för denna nivå, eftersom det ur ROI-synpunkt är meningslöst att utvärdera satsningen på individnivå. Individens specialkunskaper är en biprodukt som förvisso används i verksamheten, men den hjälper föga för att utvärdera själva utbildningssatsningen, eftersom man inte har någon jämförelsemöjlighet med en situation där man inte hade genomfört satsningen. Fokus för utvärderingen måste istället läggas på jämförelser med liknande satsningar inom verksamheten utifrån nyckelkriterier som innehåll, resultat, aktivitet och utfall.
Projektdrivet
Denna kategori berör specifika projekt eller initiativ sanktionerade av organisationen. Drivkraften kommer från projektledaren och värdet utgår från de specifika resultat som projektet ger. Det är således utförandet, management och prestation, som ska utvärderas, liksom frågan om projektets målsättningar uppnåddes. I denna kategori är således lärande och arbete integrerat med varandra. Detta medför att utvärderingen av utbildningssatsningen blir en del av resultatet av projektet. Om analysen visar att målen uppnåddes finns ingen orsak att gå vidare med utvärderingen. Men om de inte uppnåddes finns tre möjliga orsaker; antingen utförandet av projektet, felaktiga utbildningssatsningar i samband med projektet eller brist på desamma eller en kombination.
Sammanfattning
Till höger följer en matris som fungerar som en sammanfattning av innehållet i Lärandeportföljens tre fack. Med detta angreppssätt är det möjligt att utveckla specifika strategier för att analysera varje fack i Lärandeportföljen som sedan kan sammanföras för att ta fram en övergripande bild av ROI av organisationens utbildningssatsningar med sikte på att utforma ännu bättre satsningar i framtiden.
Artikelförfattare
LarsGöran Boström©
En interaktiv version för praktisk användning och med en detaljerad beskrivning av ELEV LärPortföljMetoden finns med i denna interaQtive Book (se nedan) skapad på Storyteller on eLearningworld! Boken kommer att publiceras inom de närmste månaderna …
Öppnar i ny tab