• Annons

Om myten att bara en universell inlärningsstil existerar: Fallstudie Digitala Spel

HowardGardner-quoteseLearningworld Weekly ReviewThe Myth that only one universal Learning Style exists: the case of digital games

Två grundläggande metoder används i forskning om pedagogik och lärande: Den systematiska top-down perspektivet och det humanistiska bottom-up perspektivet. Båda dessa forskningsmetoder är relevanta för utveckling och förbättring av utbildning. Likväl, från en systematisk utgångspunkt sprids en myt som försöker eliminera Howard Gardner och hans efterföljares forskningsresultat om det faktum att människor har olika inlärningsstilar. Men det krävs betydligt mer än Paul Howard-Jones, professor i neurovetenskap och utbildning vid Bristol Universitet, och andras vaga antaganden för att åsidosätta det 93% av Storbritanniens lärare och 96% av Nederländernas lärare (troligen liknande siffror i andra länder) från deras professionella erfarenhet anser är sant.

Hinder för personanpassat lärande: Fallstudie om digitala spel

I doktorsavhandlingen ”Unpacking Digital Game-Based Learning. The complexities of developing and using educational games”, använder Björn Berg Marklund, lärospelsforskare vid Högskolan i Skövde ett systemperspektiv för att undersöka användning av spel i utbildning. Hans slutsats är att skolan i allmänhet inte har de resurser och etablerade strukturer och arbetsprocesser som krävs för att göra digitala spel effektiva för lärande. Denna slutsats baseras bland annat på att elever befinner sig på mycket olika nivåer när det gäller färdighet att spela spel och för att det har varit för mycket fokus på själva spelandet och för lite på lärmiljön.  Likväl, enligt Björn Berg Marklund finns det lösningar för att göra spel användbara i utbildning.

Ett inkluderande systemperspektiv för att använda spel i utbildning

Förutom att undersöka vad som händer mellan eleven och datorn måste forskningen även fokusera på organisation, miljö och arbetsprocesser, enligt Björn Berg Marklund. Då en framgångsrik lärprocess när spel används kräver en kollaborativ miljö mellan lärare och elev liksom lärare/skola och spelproducent. I ett sådant perspektiv är själva spelet bara en liten del i en större kontext där spela spelet är viktigt men kontexten, undervisningen och utveckling som omgärdar spelet är om möjligt än mer viktig. Eftersom elever i allmänhet tycker att digitala spel är väldigt engagerande och Björn Berg Marklund finner i sin forskning att en betydande majoritet av lärarna är positiva till att använda spel i utbildningen så är det läge att för en sekund vända perspektivet till bottom up.

Från detta perspektiv skulle läraren använda hennes professionella erfarenhet och färdighet för att välja vilket spel som ska användas och skapa lärmiljön ofta i samarbete med andra lärare och spelproducenter. En sådan lärmiljö bör fokusera på personanpassade lärvägar utifrån elevers lärstilar. Ursprungligen kommer teorin om multipla intelligenser och lärstilar från Howard Gardners nio typer av intelligens. Detta bygger också grunden för en excellent personanpassad och engagerande lärmiljö som är väsensskild från den enkla gjutform med sylvassa kanter som mytologer som förnekar existensen av olika lärstilar förespråkar.

Författad av LarsGöran Boström©

Källa:
Frames of Mind – the theory of multiple intelligences by Howard Gardner

Datorspel i undervisningen kräver mer än skolan förmår

The concept of different “learning styles” is one of the greatest neuroscience myths

Bookmark the permalink.

Comments are closed