eLearningworld om pedagogisk forskning och innovation

Innovativ utveckling av utbildningssystemet

Komplex grundmodell för uppbyggnad av utbildningar och kurser

Pedagogisk innovation drivs av upptäckter inom neurologiskforskning och undervisningsutvecklande forskning. Idag sker likväl innovationskraften inom lärande i hög grad i samspel med teknikutvecklingen. De IT-pedagogiska verktygen och digitala läromedlen bidrar och är ibland avgörande för att genomföra de senaste rönen inom pedagogisk innovation i praktiken. I studien ”Systemic innovation of education. Forging action, gaining momentum, shifting paradigm” analyseras samhällsutvecklingen som driver fram det systemskifte som påbörjats inom utbildningssektorn och vilka konsekvenser det får för lärandet.

Hur skapa och undervisa i digitala lärmiljöer?

Digital pedagogisk kompetens betyder kompetens att bygga lärmiljöer och undervisa sina studerande i dessa. I detta ingår att kommunicera via olika mediekanaler, förmåga att skapa egna multimediefiler och interaktiva övningar, liksom att använda webb 2.0-verktyg och sökmotorer pedagogiskt. Därtill kunna besvara frågor som: Vilka pedagogiska metoder bör användas? Vilken plattform? Vilka verktyg? Vilka digitala läromedel? Hur sammanföra det virtuella med traditionell undervisning om kursen inte ges helt på distans?

Fyra pedagogiska metoder med teknikstöd

Nya kompetensutvecklingsformer ritar om utbildningskartan

Det framväxande kunskapsbaserade samhällets krav ritar om utbildningskartan. I denna anda utgör teknikutveckling en språngbräda till förbättrade och förfinade pedagogiska metoder. Grundperspektivet förskjuts från systemansvar till individuellt ansvar för lärandet där inte formen utan mål är vägledande. Mer konkret innebär detta att fokus ändras från undervisning till lärande där utbildningsarrangörer utvecklas från kursleverantör till kompetensutvecklingspartner. Detta kräver även aktivare pedagogiska metoder i så motto att den studerande är aktivare, mer kreativ och lär genom praktiska uppgifter. Men hur kan detta då gå till i praktiken? Nedan följer fyra pedagogiska grundmodeller som självfallet kan och ofta bör kombineras.

Lärande för alla sinnen: Handbok om eLearning

Hur skapar man en kreativ och utvecklande lärmiljö? Hur använder man informations- och kommunikationsteknologi pedagogiskt? Detta är några av de frågor som denna praktiska handbok om eLearning kretsar kring.

Kollaborativt lärande i arbetslivet

Utveckling av problemlösningskompetens är i hög grad grunden för arbetslivslärande. Detta innebär även förmåga att upptäcka möjligheter och förbättra agerande i arbetslivsrelaterade situationer, både när det gäller aktion och interaktion. Pedagogiken bakom detta blir ett problembaserat lärande där den studerandes entreprenöriella egenskaper tränas i verklighetsbaserade situationer. Metoden som ofta benämns kollaborativt lärande fungerar mycket väl både för självstudier eller för projektbaserat lärande i team. Hur kan då dessa goda intentioner översättas till verkliga utbildningssituationer?

Utvecklarens dilemma: Om utvecklingsprocessen av Richbooks Historia

Svårigheten med att lägga pussel är att finna rätt pusselbit och få den på rätt plats, med målet att en lättförståelig bild ska växa fram för betraktaren. Detta har betydande likheter med utvecklingsprocessen av ett eLearningmaterial. Mängder av olika funktioner kan användas, både externa och interna, och därtill kan dessa placeras på varhelst det finns ett utrymme på skärmen.

Skillnader mellan läsning på papper och dataskärm

Läsa eller skanna texter?

Det finns betydande skillnader mellan hur människor i allmänhet läser en text på en dataskärm i jämförelse med en tryckt sida. Studier visar att när man läser en tryckt sida så läser man oftast ord för ord och rad för rad. När det gäller webbsidor visar en studie från 1997 att 79% av de personer som deltog i ett test istället skannar texten. Testpersonerna stannar vid enskilda ord och fraser, och hoppar sedan vidare neråt i webbtexten. En senare studie visar att andelen som skannar är ännu högre för hur människor läser nyhetsbrev via e-post. Vad får då dessa resultat för konsekvenser för eLearning och även eBooks som nu hårdlanseras av ett flertal bokförlag och bokhandlare?

Entreprenörsanda in i skolsystemet

Studie från World Economic Forums
Global Education Initiative visar vägen

Entreprenörskap innebär individens förmåga att omvandla ideer till aktivitet och företagsamhet. Egenskaper som därtill leder till ökad kreativitet och ökad självkänsla och är avgörande för framgång efter industrisamhällets sorti. Från denna utgångspunkt inleds också studien Educating the Next Wave of Entrepreneurs: Unlocking entrepreneurial capabilities to meet the global challenges of the 21st Century som presenterades på årets World Economic Forum. Entreprenörskap bör enligt studien genomsyra alla delar av samhället, alltifrån småföretagarens kaotiska vardag till intraprenörskapet i en större organisation och vidare till skolan och offentlig förvaltning. Vägen dit går via utbildning.

Flexibla och kreativa utbildningsmiljöer i praktiken

Ett Comeniusprojekt mellan sex länder visar vägen

I förra numret av eLearning News framställdes webben som en lärande organisation som växt fram med kreativitetens sex kriterier som drivkraft. Dessa drivkrafter förs i den följande artikeln ner till skolmiljö utifrån en autentisk fallstudie av ett framgångsrikt Comeniusprojekt: Efelcren1. Projektet utgick från två grundläggande id?er, att hjälpa lärare använda olika tekniska verktyg med sina elever för kreativa aktiviteter och att dela med sig av producerat utbildningsmaterial liksom pedagogisk kompetens. Efelcren1 inkluderade elever, lärare och forskare från sex länder: Spanien (projektledare) Danmark, Finland, Litauen, Italien och Irland.

NML: Den kreativa generationen & den semantiska webben

I de två senaste numren av eLearning News har jag beskrivit NML-generationen, webbens infödingar, och förutsättningarna för kreativitet. I denna tredje artikel kommer jag att försöka dra ihop trådarna och avslutar med ett framtidsscenario utifrån Tim Berners-Lees vision om den semantiska webben, webb 3.0.