• Annons

Modern kunskapshantering i praktiken

Att kunskap är makt är numera en sanning med modifikation eftersom kunskap föråldras allt snabbare. Därmed är inte isolerad individuell kunskap det maktmedel som det en gång var. Följden av detta blir att man vinner allt mindre på att spara den i sina egna gömslen. Utmaningen för företag men också skolor blir med denna utgångspunkt att översätta individuell kunskap till organisatorisk kunskap. Detta utgör själva grunden för kunskapshantering; att ta hand om existerande kunskap så att den kan återanvändas inom verksamheten. Ständig uppdatering, användbarhet och hjärnanpassning utgör basen för en lyckad kunskapshanteringsprocess.

Informationshantering eller kunskapshantering

Traditionellt efter IT-teknikens genombrott har dock alltför många organisationer förletts av insikten; att om vi bara har ett intranät att lägga in rapporter och andra dokument så har vi ett fullgott kunskapshanteringssystem. Sanningen är att ett intranät är ett system för hantering av information. För effektiv hantering av kunskap krävs betydligt mer.

ANNONS

Nyckeln till modern kunskapshantering är en kombination av teknik och att inspirera till engagemang från alla medarbetare och inom skolväsendet gäller samma sak för lärarna och de studerande. Centrum för kunskapsbearbetningen blir den tekniska plattformen. Medan innehållet står alla involverade för inom givna riktlinjer. Sådan organisering leder till ökat engagemang eftersom alla har möjlighet att vara både utbildare och elev. Samtidigt som det minskar risken för byråkratisering av kunskapen.

 

eLearning och multimedia = kvalitetsäkring

Vid sidan av skrivna dokument är multimedia och interaktiva eLearning moduler vitala verktyg för att strukturera kunskapen. Det kan handla om wikis, filmsekvenser, poddsändningar, bloggar, men också interaktiva övningsuppgifter med feedback. Detta fungerar både som exklusivt kursmaterial i ett specifikt ämne, men också för att sammanfatta det viktigaste i en text.

Rent pedagogiskt har utbildaren möjlighet att sätta fokus på det viktigaste inom ett ämnesområde. Samtidigt får utbildaren återkoppling via resultatuppföljningsmodulen där statistik som berör de studerandes resultat och aktiviteter från modulen finns tillgänglig. Att använda interaktiva moduler är således ett sätt att kvalitetssäkra kunskapen hos de studerande.

Emellertid förutsätter detta att de interaktiva materialen i kunskapshanteringssystemet redan är kvalitetssäkrade. När det rör sig om elevproducerat material så ligger detta på lärarens ansvar. När det gäller kursmaterial producerat av lärare till elev liksom inom arbetslivet krävs oftast en eller flera personer som är ansvariga för kvalitetssäkringen. De kvalitetsansvariga fungerar även här som support för kunskapshanteringssystemet. Men ansvariga för materialen är de som har producerat kunskapen. För fördjupning och frågor om innehållet ska den studerande således söka källan. På så sätt undviker organisationen även risken för byråkratisering i form av en allvetande avdelning med monopol på kunskapshanteringen.

 

Nyckeln till effektiv kunskapshantering

Tillgänglighet, involvering, hjärnanpassning, rätt kunskap till rätt person, användbarhet är alltså nycklar till effektiv kunskapshantering. Samtliga dessa nycklar förutsätter kunskaper att skapa multimedia och interaktiva moduler. Något som i förlängningen innebär att utbildning i presentationsteknik med hjälp av interaktiva moduler som eLearning funktioner och multimedia inom en nära framtid bör bli ett naturligt inslag i skolan och i arbetslivet.

Min bok ”Lärande för alla sinnen: Handbok om eLearning – pedagogik och integrering” ger en mer detaljerad och bredare beskrivning av funktioner och verktyg i ett effektivt kunskapshanteringssystem som mynnar ut i en modell för en funktionell lösning för 2010-talet. Klicka här för mer information om boken.

Artikelförfattare: LarsGöran Boström©

Bookmark the permalink.

Comments are closed