• Annons

Livslångt lärande utmaningar och lösningar Del 4

Kollaborativt lärande i arbetslivet

Utveckling av problemlösningskompetens är i hög grad grunden för arbetslivslärande. Detta innebär även förmåga att upptäcka möjligheter och förbättra agerande i arbetslivsrelaterade situationer, både när det gäller aktion och interaktion. Pedagogiken bakom detta blir ett problembaserat lärande där den studerandes entreprenöriella egenskaper tränas i verklighetsbaserade situationer. Metoden som ofta benämns kollaborativt lärande fungerar mycket väl både för självstudier eller för projektbaserat lärande i team. Hur kan då dessa goda intentioner översättas till verkliga utbildningssituationer?

 

Kollaborativa pedagogiska metoder?

Joseph A. Schumpeter definierar en entreprenör enligt följande:

“En entreprenör är en person som är villig och har förmåga att omvandla en ny idé eller uppfinning till framgångsrik innovation, och samtidigt skapa nya produkter och affärsmodeller som i hög grad är orsak till dynamiken på arbetsplatser och långtida ekonomisk tillväxt.” Joseph A. Schumpeter

Denna definition fungerar väl som idealbild för både en anställd såsom en företagare. Kreativ och idérik med förmåga att lösa problem och omvandla idéer till konkreta lösningar är egenskaper som efterfrågas. Drivkraften bakom detta fokus på problemlösningskompetens är den grundläggande ekonomiska, sociala och teknologiska strukturomvandling som har pågått under ett par decennier. En utveckling som också kräver anpassade utbildnings- och kompetensutvecklingsmetoder. Drivkrafter som kan skönjas i denna utveckling är användning av informations- och kommunikationsteknologi, det vill säga eLearning och kunskapshanteringssystem med mera. En nätverksstruktur för lärandet är en annan hörnsten, och dialog framför lektioner/föreläsningar är en tredje.

ANNONSERING

Utbildning för arbetslivet i det kunskapsbaserade samhället

I studien “Educating the Next Wave of Entrepreneurs: Unlocking entrepreneurial capabilities to meet the global challenges of the 21st Century” som presenterades på World Economic Forum 2011 framläggs följande pedagogiska metoder för dagens arbetsliv.

+Praktiska fallstudier – avgörande för effektivt och utvecklande lärande är tillgång till informations- och kommunikationsteknologi, där mixen av olika hjälpmedel avgörs av målen och innehållet i kursen.

+Grupp- och teambyggnadstekniker med fokus på att förbättra kommunikation, skapa nya idéer och utveckling, med andra ord arbete och lärande i en kreativ miljö.

+Spelteknik och simulationer – som fungerar mycket väl för självstudier men kan också fungera i grupp.

+Seminarier med entreprenörer och intraprenörer, kort sagt människor som har den praktiska kunskapen om det utbildningen handlar om.

+Integrerat lärande i projektarbete

Dialog

Dialog är som ovan sagts en viktig hörnsten i dagens och framtidens arbetslivspedagogik. Detta gäller inte bara i gruppaktivitetssituationer, utan även responsen den studerande får och ger i en eLearninguppgift, exempelvis en enkel flervalsfråga med feedback, en simulation eller en spelsituation. Författarna till den ovan nämnda studien skriver:

”However, within this low risk environment traditional educational methods, such as lecturing, do not correlate well with the development of entrepreneurial thinking and acting. There is a need for more interactive, interdisciplinary and proactive learning approaches, in which the teacher becomes more of a moderator than a lecturer.”

En av de stora utmaningarna med denna kollaborativa pedagogik är att utveckla innehåll som uppmuntrar denna kollaborativa metod där begrepp som dialog, feedback och nätverk är viktiga delar. Detta betyder bland annat att lära att misstag kan vara en kompetensutvecklingsmöjlighet (trial and error). Med denna bakgrund är kollaborativt lärande aktionbaserat och äger rum i realtid där den studerande måste hantera nya situationer och lösa nya problem utan introduktion. I nästa steg leder detta vidare till förbättringar av kommunikation, utveckling av idéer och finna lösningar på problem. Arbetslivets nya krav och teknikutvecklingen driver denna omvandling till förmån för lärandet.

Artikelförfattare: LarsGöran Boström©

Bookmark the permalink.

Comments are closed