• Annons

Livslångt lärande utmaningar och lösningar Del 1

Det livslånga lärandet är ett av de mest omtalade begreppen inom pedagogiken. Europeiska Kommissionen beskriver det som möjligheter att tillskansa sig och uppdatera alla former av färdigheter, intresse, kunskap och kvalificeringar under hela livet. Detta för att ge människor större möjligheter ”…att anpassa sig till det kunskapsbaserade samhället” (…) ”och ta bättre kontroll över sin egen framtid.” Hur omsätter man då dessa vällovliga tankar i praktiken? Under arbetslivet? Vad säger forskningen om lärande på äldre dar?

Bakgrund: Det livslånga lärandet har för de flesta en positiv klang och har varit en naturlig del av arbetsmarknaden under den senare halvan av 1900-talet. Detta har inkluderat fackliga utbildningar, kurser finansierade arbetsgivare liksom folkbildningsinstitutens cirklar. Likväl har begreppet genomgått en renässans på senare år genom den djupgående omvandlingen av arbetsmarknaden som pågår. Jobb och branscher försvinner och ersätts med nya som ställer helt nya kompetenskrav. Därtill har de allmänna förutsättningar för arbetsmarknaden som rådde under industrisamhället omformats. En process som enligt Joseph Schumpeters vokabulär benämns som kreativ destruktion. Enkelt uttryckt har den livslånga anställningen omvandlats till det livslånga lärandet.

Det som under 1900-talet i huvudsak begränsades till arbetsplatslärande för att förbättra sin kompetens att utföra sina arbetsuppgifter och fackliga utbildningar för att kunna hävda sina rättigheter. Det har idag utökats till att förstärka sin personliga konkurrenskraft och utveckling inför framtida anställningar och egna företagsstarter med mera. Med denna renässans för det livslånga lärandet som utgångspunkt, vilka pedagogiska metoder har visat sig effektiva för människor som har passerat 30-årsstrecket? Vad säger hjärnforskningen?

Hjärnforskning: En OECD-studie från år 2001 visar att flera kognitiva förmågor börjar försämras redan vid 30 års ålder som exempelvis läsning och minnesfunktioner. Processen accelerera kring 50 år och karaktäriseras av minnesförlust, fördröjd tankegång och kommunikationssvårigheter. Dagens forskning visar dock att det är möjligt att förhindra försvagning av intellektuella förmågor och behålla hjärnfunktioner som gör effektivt lärande möjligt även vid hög ålder. SomEleonoraGuglielmanvidUniversity Rom Tre skriver: ”… learning can actually be lifelong. The key word is neuroplasticity”.

ANNONS

Hjärnan är inte statisk efter människan har nått vuxen ålder som tidigare forskare har antagit, den är plastisk, med förmåga att förändra sig efter nya förutsättningar. Men för detta krävs ständig och mångsidig träning då det enbart är de områden som tränas som utvecklas. För övriga områden följer en successiv avveckling i enlighet med OECD-studiens slutsatser som refererades till ovan. Följden av detta blir att våra hjärnkartor förändras i enlighet med vad vi gör under vår livstid.

Även erfarenheten sätter hinder i vägen för lärande då det finns betydande svårigheter att göra sig av med invanda kunskaper och beteenden. Det finns alltså konkurrens med ett inbyggt motstånd att göra sig av med det gamla. Men som Guglielman sammarfattar: “If we stop learning new things, we are destined to ageing brain.”

Nya inlärnings- och undervisningsmetoder: Forskning kring neuroplasticitet visar att lärande i vuxen ålder bör fokusera på nya utmanande uppgifter som utgår från komplexa och problemrelaterade aktiviteter. Den pedagogiska utmaningen består i att omvandla traditionella modeller i termer av flexibilitet och individanpassning helst direkt relaterad till omvärlden. Utmärkande egenskaper som ger datorrelaterade aktiviteter en framskjuten plats för lärande och undervisning.

Nyckeln till effektivt lärande är att det finns någon form av utmaning där lärprocess och resultat utgår från att lösa praktiska problem i vardagen och omvärlden. Samtidigt som lärandet bör anpassas till individuella preferenser som den studerandes prioriteringar, lärbehov, tidigare kunskaper och erfarenheter och möjliga områden för utveckling. Experimenterande, stimulus i att slutföra nya svårighetsnivåer och simulationsövningar för nya arbetsuppgifter där även den studerande är med och bygger sin egen lärmiljö och sedan sin egen kunskapsbas.

Del 2 i denna artikelserie kommer vi att gå djupare ner i de pedagiska metoder som är applicerbara för de nya förutsättningar som har beskrivits i del 1.

Författad av LarsGöran Boström©

 

Källor

Lärande för alla sinnen: Handbok om eLearning – Pedagogik och integrering LarsGöran Boström Bokförlaget Axplock 2011 http://www.interaqtive.net/product_info.php?cPath=24&products_id=235

The Ageing Brain: Neuroplasticity and Lifelong Learning Eleonora Guglielman 2012 http://www.elearningeuropa.info/en/download/file/fid/24921

Trends in the pattern of lifelong learning in Sweden: towards a decentralized economy Thomas Ericson, CELMS, Department of Economics, School of Business, Economics and Law, Göteborg University 2006 https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/2735/1/gunwpe0188.pdf

What is lifelong learning? The view from the European Commission 2007 http://www.esae.org/articles/2007_08_005.pdf

 

Bookmark the permalink.

Comments are closed.

Comments are closed