• Annons

Hjärnans och datateknologins sekel Del 1: Introduktion

”Jag tror att 2000-talet kommer att bli hjärnans sekel.” Professor Patrick Aebischer, EPFL

Både USA och EU har den senaste tiden lanserat storstilade mångåriga projekt i syfte att kartlägga hjärnans funktioner och hur dessa arbetar tillsammans. Särskilt i EU:s initiativ är informations- och kommunikationsteknologi (IKT) ett viktigt verktyg i forskningen. Målet förutom att lägga en solid grund för det Professor Aebischer kallar ”hjärnans sekel” så väntas projektet även bidra till utvecklingen inom IKT. Detta betyder dels utveckling av teknik med hjärnlika funktioner men också teknologi för anpassning till den mänskliga hjärnan.

ANNONS

Utbildningspolitiken brister i vetenskaplig förankring

I denna anda kommer den pedagogiska forskningen få ett ännu bättre underlag för utvecklingen av lärande. Så att utbildningspolitiken slutligen inte kommer ifrån ”politiska modenycker utan istället vilar på vetenskaplig grund” för att använda hjärnforskaren Torkel Klingberg ord.

Den amerikanske psykologen Kurt Fischer tillhör även han de som kritiserar bristen på vetenskaplig förankring i utbildningspolitiska beslut. Statistik från enstaka ofta begränsade undersökningar ligger alltför ofta till grund för dessa. När politiker och deras tjänstemän sedan visar kunskapsutvecklingen i skolan inom olika ämnen. Då gör man ofta det genom att jämföra med andra socioekonomiskt likartade länder. Detta betyder studier utifrån samma kriterier som har använts i flera decennier trots att förutsättningarna för arbetsmarknaden och samhället i allmänhet har ändrats i grunden. Detta gäller även villkoren för utbildning i allmänhet. Kanske visar sjunkande resultat enligt gamla kriterier bara på en anpassning till dagens samhälle. Och att pedagogisk- och teknikutveckling har anammats i högre grad i de ”jämförbara” länder som har förbättrat sin position på listan.

I datateknologins sekel

IBM tillhör de som sedan länge bedriver framgångsrik forskning inom området att datorsystem med hjärnlika funktioner, artificiell intelligens. I deras senaste projekt Truenorth bygger de en ny typ av dator med den mänskliga hjärnan som utgångspunkt och inspirationskälla. Hårdvaran ryms i 96 standardskåp likväl är en mänsklig hjärna är fortfarande enligt IBM 1542 gånger snabbare. Användningsområden som företaget ser är bland annat inom affärsanalys och omvärldsbevakning.

I denna artikelserie kommer jag att gå djupare in på teknologiutvecklingen, liksom hjärnforskningens utveckling och mål, nästa del kombinerar dessa två eftersom den berör lärande.

Artikelförfattare: LarsGöran Boström©

 

Källor:

HBP – The Human Brain Project
http://www.humanbrainproject.eu/

USA storsatsar på sina hjärnor av Karin Bojs Publicerad 2013-02-24
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/usa-storsatsar-pa-sina-hjarnor

Hjärnforskare vill att skolan tänker om by Maria Carling
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-unga/31-3-hjarnforskare-vill-att-skolan-ska-tanka-om_6052835.svd

Så vill hjärnforskarna ändra skolan av Karin Bojs Publicerad 2011-05-15
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sa-vill-hjarnforskarna-andra-skolan

Kunskaperna borde utnyttjas av Karin Bojs Publicerad 2011-05-15
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/kunskaperna-borde-utnyttjas–

Nu får datorn en ny hjärnhalva av Anders Lotsson Publicerad 2012-12-01 http://www.idg.se/2.1085/1.479782/nu-far-datorn-en-ny-hjarnhalva

Bookmark the permalink.

Comments are closed