• Annons

2000-talets skola Del 2 – humanism eller inte

timelineBör skolan enbart utgå från en humanistisk värdegrund och 21st Century School Part 2 – humanism or notfokusera på systematiskt möta statens arbetskraftsbehov? Eller bör den använda humanistiska pedagogiska metoder där målet är att förbättra den studerandes bildning och individuella livsvägsval? Vi har sett resultatet av det första alternativet under det senaste seklet, men för att finna de historiska rötterna av det andra alternativet måste vi vända oss till Antikens Grekland, till dess centrala begrepp Paideia. Här finner man inte bara kärnan till humanistisk pedagogik utan också filosofin som i vår tidsålder bland annat har lett fram till FN:s Deklaration för Mänskliga Rättigheter.

Humanistiska Pedagogikens historia

Det finns fyra inriktningar i den humanistiska pedagogikens utveckling.

Klassisk humanistisk pedagogik härstammar från ett ideal om mänsklig perfektion. Särskilt Perikles, Aristoteles, Platon, Protagoras, Isocrates och Socrates kan ses som grundarna av denna skola. Några sekler senare etablerade Romarna i samma anda studia humanitatis, vilket var en normativ och formativ utbildning för fria människor. Fast det var inte förrän under Renässansen som människor började kalla sig själva humanister.

Romantisk humanistisk pedagogik härstammar från Rousseau och hade en terapeutisk utgångspunkt utifrån att varje människa har en inre natur som är god och unik. Föresatsen för utbildning blir på så sätt att befria denna inre natur.

Existentialistisk humanistisk pedagogik med idéer från Sartre, Camus och Kierkegaard fokuserar på människan som exklusiv författare av sin egen identitet.

Radikal eller Kritisk humanistisk pedagogik härstammar från Paulo Freire och Henry Giroux m fl, och denna “skola” menar att pedagogiken bör bli mer politisk och politiken mer pedagogisk. Detta betyder att större kulturella, sociala och ekonomiska kontexter ska förbli en väsentlig del i utbildningen. Men perspektivet bör vara kritiskt granskande och ifrågasättande för att förbättra medvetenheten om problem och att i nästa steg finna lösningar. Paulo Freire skriver:

“It is not surprising that the banking concept of education regards men as adaptable, manageable beings.”
Paulo Freire

Detta uttrycker även kärnan i skillnaden mellan humanistisk pedagogik och industrisamhällets skola. Den samhälliga kontexten har likheter med den kritiska humanistiska pedagogiken. Likväl, istället för målsättningen att bygga starka individer arbetar utbildningssystemet för att manipulera den studerande in i det nationella samhällets aktuella behov och trender. Förutsättningen för detta arbete bara till någon del ska kunna lyckas är att samhällsutvecklingen står still. Författaren Paolo Coelho ger följande lösning:

ANNONS

“To change the world, we need to combine ancient wisdom with new technologies.”
Paolo Coelho

Nya digitala teknologier är motorn och humanistisk pedagogik som har sin grund i antikens visdom är den pedagogiska metod som bör användas för att lämna den mekaniska tidsålderns damm och masskommunikations oväsen bakom oss.

Författad av
LarsGöran Boström©

Bookmark the permalink.

Comments are closed